Som vanligt när man ska plugga så blir det en del distration. Gick in på Aftonbladets hemsida och klickade in på en artikel om stormen Sandy. Man befarar tydligen nu att meterhöga vågor kommer slå in över New York. I artikeln har de en live-rapportering från kusten vid New Jersey där man ser vågorna slå in. Det är nästan hypnotiserande men skrämmande på samma gång. Man hör vinden dåna och se vågorna slå in, och detta ska bara vara en försmak så stormens centrum fortfarande befinner sig långt bort. Det hörs även folk prata emellanåt, stackars reportrar som får sitta där..

 

Hoppas det blir som sist de utfärdade stormvarning i New York, då nästan inget hände.

 

 

 

 

 

 

 

För några dagar sedan var jag i stan med min bästa vän. Vi hade gått en rejäl shoppingrunda och var lite sötsugna, så vi bestämde oss för att ta en glass på Mc'Donalds innan vi åkte hem. Såklart valde vi fel kö och hamnade bakom en familj med specialbeställningar och allt möjligt som blev fel. Vid det här laget var vi ganska trötta och jag började titta mig omkring. I kön bredvid oss kommer en mörkhyad man fram och jag hör hur han börjar fråga på svenska om de olika burgarna och vad de innehåller.

 

Till min stora förvåning märker jag att när mannen i kassan ska svara så svarar han enbart på engelska. Mannen som beställer ser också lite förvånad ut men fortsätter fråga om de olika menyerna och det står klart att han har ett stort ordförråd och talar bra svenska dock med brytning, men kassören fortsätter att svara honom på engelska.

 

Jag kände hur jag kokade inombords, jag tyckte att det var fruktansvärt! Men jag bet mig i tungan, för jag kände att jag inte ville skapa en stor scen heller. Men våra blickar möttes ett antal gånger och jag tror att jag såg ut ungefär som bilden här ovanför. När nästa kund kom fram i kassan så talade han svenska tillbaka, så han hade ju uppenbart inga problem med svenskan heller.

Gah!

 

Som jag tidigare nämnt ska jag vara Hattmakaren på en kommande Halloweenfest. Jag är fortfarande barnsligt förtjust i maskerader! Det är verkligen jätteroligt, bara alla åtminstone gör ett litet försök och jag tycker att det ofta lättar på stämningen speciellt när folk inte känner varandra så bra på festen. Jag och min vän ska klä ut oss tillsammans, då jag ska vara hattmakaren och hon den onde Drottningen från Alive i Underlandet. Vi har gått all in och köpt dräkter. Hon tar det dock ett steg längre och kör med färgade linser, något som jag är lite för feg för. Men jag ska försöka slänga upp en bild här sen på oss. Jag tror att det kommer bli riktigt bra!

 

Har redan börjat experimentera lite med smink. Jag är absolut ingen expert, men det är lite kul att testa. Det är bara synd att man inte har så mycket färger. Men såhär kommer jag nog sminka ögonen till festen, men med lösögonfransar till för lite mer effekt.

 

 

Mina största idoler är the Killers. Jag upptäckte dem på riktigt när min bästa vän skickade över lite bra musik från en serie hon börjat kolla på (the OC). Sedan dess har vi båda vart fast. 2011 kom Brandon Flowers till endags-festivalen Where the Action Is i Slottskogen. Det fanns inte en tvekan, utan vi bokade biljetter direkt! Och vi offrade nästan hela Glasvegas spelning vid den andra scenen för att börja väntan vid scenen där Brndon skulle spela. Vi hamnade längst fram! Den lyckan, total eufori och äkta fjortisskrik var helt otrolig. Vi kramade om varandra och var helt hysteriska efteråt. Coldplaykonserten efteråt var också fantastisk, men vi var fortfarande inne i vår Brandon-eufori.

 

Den 2 mars är det dags. Jag och min bästa vän ska se hela the Killers live i Malmö. Jag längtar!

 

 

Woody Allen, denne fantastiska man! Jag är så fascinerad av honom och jag är en stor beundrare av hans filmer. Det känns som hans filmer berör mig på ett djupare plan, jag känner igen mig i en hel del. Jag älskar det cyniska, nästan lite bittra synsättet han har många gånger i sina filmer och alla de fantastiska citat han ligger bakom. Det är bara något magiskt med honom och filmerna han skapar. Han är utan tvekan min favoritregissör!

 

Har ni någon favoritregissör, eller tips på liknande Woody Allen? Tar gärna emot tips på filmer också :)

 

Ny vecka, nytt tema. Den här veckan bestämdes temat av Nollfemnolltvå, klicka in där för att se andras tolkningar. Jag hade en idé som sket sig totalt, så på grund av lite tidsbrist valde jag en bild jag ritade för ett tag sedan (syndar redan, det är illa!). Men den föreställer mitt alterego för Halloween, nämligen the Hatmaker. Så jag tyckte att det blev lite passande ändå. Hoppas ni gillar't!

 

(Sorry för mobilbilderna, men som sagt lite tidsbrist)

 

 

Passar på att bjuda på en inzoomad mobilbild av bilden jag redan lagt upp, tycker att man ser detaljerna lite mer även om kvalitén är kass på fotot. Motivet är från Beyoncés video "Why dont you love me". En av mina favoritartister helt klart, även om jag normalt sett föredrar indie/rock.

 

Precis när jag publicerat det tidigare inlägget hördes en enorm smäll, jag nästan flög ur stolen. Såg fåglar flyga upp ur skogenoch hundarna här hemma blev livrädda de med. Kan ju säga som så att det inte direkt gynnar min koncentrationsförmåga på de vetenskapliga artiklarna jag måste plöja igenom för min C-uppsats. Det var en kraftig smäll och det lät som det var på lite avstånd, men ändå väldigt högt. Hoppas det var någon planerad sprängning för något bygge eller så.. Obehagligt ändå.

 

 

 

Sitter och kämpar med det eviga problemet: Att göra allt annat förutom att plugga. Varför ska det vara så svårt? Jag blir galen! Det är ju enkel logik att om man pluggar effektivt så blir man av med det och man kan ha roligt sen. Men om man gör allt annat förutom att plugga, så visst man gör roligare saker men med dåligt samvete.

 

Slutsats, PLUGGA FÖR HELVETE KARIN!

Nästan ett år senare är det nu dags att damma av den här bloggen. Jag har faktiskt saknat att själv uppdatera och få dela med mig av det jag gör. Det är inte bara bloggandet som legat på sparlåga utan även mitt ritande och det tykcer jag är så himla tråkigt! Men nu är hösten här, jag är inne på min sista termin på min utbildning och nu jäklar ska jag försöka hålla liv i bloggandet! För det är roligt, även om det är tidskrävande och jag blir fullkomligt galen varje gång jag ska försöka fota en teckning som jag vill lägga upp. För blir inte vinkeln fel, så blir konstrasten i bilden helt konstig eller så hittar kameran på helt egna färger till teckningen eller så blir det suddig skärpa. Även om det finns redigeringsprogram så känns det omöjligt att få det att se ut som orginalet. Och nu kanske ni tänker, hallå skaffa scanner? Men jag har en och den är faktiskt ännu sämre än vad systemkameran är..

 

I vilket fall som helst så har jag skaffat mig Promarkers. Det är verkligen  lite klurigt att måla med tycker jag, men jag gillar utmaningen i det. Så därför har jag lagt upp en ny kategori här där mina Promarker-teckningar kommer hamna. Förhoppningsvis kommer man se en utveckling sedan när man tittar tillbaka :)

 

Lämna gärna en kommentar så blir jag lite extra peppad att fortsätta uppdatera!